En wayhoo-fredag till dig med

Det är fredag kväll och många är ute och super/dansar/har sex/kräks/jobbar, men inte jag. Jag sitter ensam, pank och arbetslös och undrar vad Vanessa gör nu (skulle på Collage hörde jag) och mina andra mina söderbröder (jag vet aldrig någonting) - de dansar säker tills kroppen består mer av vatten utanpå än vatten inuti.

Ett kollage skulle bli till idag, men inget hände - lika mycket hände med min tanke på att fortsätta arbetet på min långklänning. Allt jag åstadkommit är mycket godisätande och litet självömkande. Stackars mig som sitter här med ett ton balsam i håret och har det bra med min bok och får ha min godispåse ifred. Så himla tråkigt livet är ibland.
Klänningen jag ska ha på mig under Turklandsvistelsen (ej färdigt tillstånd dessvärre):

Det kanske är morgonen ändå som gör ens dag? Det var min morgon som gjorde mig pank, svag och tråkig. Så måste det vara! Jag bara vet att det är så!
- Ikväll känner jag inte för något wayhoo!