Jag tänker inte be om ursäkt för att jag skriver det här!

Gårdagens nyhet fick mig att börja fundera: "Jurholt ber inte om ursäkt!"
Hur många gånger ska en människa behöva be om ursäkt? Någon gång måste man väl komma till en punkt där man bett tillräckligt mycket om ursäkt, eller borde alla säga förlåt hela livet? Så himla bistert livet skulle vara om man alltid ältade samma gamla smörja som sket sig för ett år sedan och aldrig bli förlåten.

Speciellt tonåringar har ursäkter till allting, t.ex "JAG gjorde inte läxan FÖR ATT min katt kissade på den och efter det kräktes min lillebror på den, så det blev liksom omöjligt!" Jo jo, visst. Alla ursäkter är inte bra ursäkter, det är sällan de är vettiga. Eftersom jag själv är "tonåring"(/ung vuxen) kan jag också tillägga att vi är bra på att be om ursäkt när det gäller oss själva. Vi ber om ursäkt till pojkvänner för att vi har mens, vi ber om ursäkt när någon nuddar ens "bilringar", vi säger förlåt när rumpan inte får plats i jeansen och vi ber om ursäkt till andra för att vi tröstäter. Får vi aldrig nog om att be om ursäkt för att vi finns?

Jag är trött på ursäkter, det verkar som att folk har en mängd ursäkter på lager åt precis allt. Varför ska jag be om ursäkt om jag inte håller med, varför ska jag be om ursäkt för att jag är bi, varför ska jag be om ursäkt för att jag inte följde TVpogrammet som gick igår kväll som du tyckte var så bra? Borde jag säga förlåt när någon anmärker att jag är mindre i kroppen än denne? Det känns nästan så, det känns som att det krävs en förlåtelse till allt numer. När blev det skamligt att leva? Eller är det bara en brist på självförtoende?

Borde jag säga förlåt för att mitt förhållande är slut? Ska jag be om ursäkt för att jag verkligen trivs med att vara ensam? Det känns som att folk förväntar sig att jag gråter mig förtvivlad hemma och tänker gud vad har jag gjord, förlåt förlåt ta mig tillbaka men jag måste erkänna att det är jätteskönt att vara ensam. Jag gillar att vara ensam med mina ensamlekar, då slipper jag säga förlåt för att man inte kan vara mer än en när jag gör det jag tycker om. Läsa vill jag göra själv och även skriva, öva foto osv. Vill jag vara två eller fler så smsar jag, då behöver jag inte be om ursäkt för att jag vill hålla på med mina intressen.

Jag tycker svenska folket ber för mycket om ursäkt för att man är en enskild individ, och för litet när det handlar om att göra något dåligt mot en annan människa.

Wayhoo!